onsdag 26 september 2012

Hen


Titta, det är ju Yvonne Ruwaida! Hon tog i från tårna redan på måndagen och får symbolisera idioti och misstro för politik denna vecka, trots att detta bara är tisdag natt. Rubriken ovanför denna bild var "Hen i Miljöpartiets partiprogram - Vi symboliserar att vi är ett modernt parti".

Nej Yvonne, det gör ni inte.
Jag skrev tidigare ett långt utkast till detta inlägg som jag valde att radera då jag tyckte att det blev för långt och tråkigt för folk att läsa och dels för att jag tycker att det ska vara så pass självklart att inse hur dumt ordet "hen" är så jag orkar inte skriva någon större utläggning om det. Men då är jag samtidigt en person som på daglig basis dumförklarar en övergripande majoritet av jordens befolkning. Det vill säga dem religösa. 
Hur som så kan jag väl ändå säga att jag personligen tycker att "hen" symboliserar den Schymanska feminismen som på senare år växt sig stark här i Sverige. Den politiskt korrekta vågen som så jävla många människor inte inser skapar så sjukt mycket mer problem än den skapar. Jag orkar inte skriva mer om detta utan jag citerar istället ur artiklar om skolan Egalia i Stockholm som var en av pionjärerna för användande av ordet "hen". 

–Därför att det alltid är en han. Han är normen och den börjar i barnsången. Varenda ko och ekorre är en han om inget annat sägs. Och när en sak normaliseras, då är det något som är avvikande.

Fast... En ko är ju alltid en hon. Det lär man sig fan på dagis. Detta är alltså sagt av Gabriella Martinson, huvudansvarig pedagog på Egalia. Huvudansvarig.

–Till luciafirandet skrev vi faktiskt om ”En Sockerbagare”. ”Han” blev ”hen”, säger Gabriella Martinson.

Ja, jag får utgå ifrån att ni märker själva hur sjukt det här låter. Det är ju en jävla sekt. Barnen kommer ju att växa upp och vara så förvirrade så det är inte klokt... 

Vi skiter i politiken nu och tar istället fram bilden på Yvonne igen tycker jag.


Det är fantastiskt att Aftonbladet har valt den här bilden. Hur ser hon ut? Det är ju ur PR-synpunkt knappast bra att låta Jabba the Dass presentera ett partiprogram.
Vi ser en kvinna i sina sämsta år som sportar en rejäl Robert Wells-frisyr som med åren grott fram två gråa slingor på var sin sida. Detta ger intrycket att hennes hår har ögonbryn. Minuspoäng.
Håller man sedan sina fingrar framför sig och blockerar allting utom hennes ögon så kan man faktiskt ana en smått erotisk, bitande blick. Men så fort man släpper in det övriga anletet i bilden så sköljer verkligheten ner över en som ett monsunregn av begagnat toalettpapper. Kroppshyddan ser ut att ha en egen atmosfär och helhetsbilden får en att tänka att det enda denna människa kan utstöta är lätet "BLAAÖWHH" med mörk röst likt en brunstig hjort med talfel.
Vi ser dessutom på bilden två exemplar av hakor. En första som är tämligen normal, men också en andra haka som inte bara agerar komplement som i vanliga fall av övervikt, utan den ramar in hela ansiktet i en ovalformad fettnad av hud... Och sen har vi munnen.
Munnen alltså. Vi observerar ett käkparti som utövar den nya yogapositionen "den rostiga grävskopan" och utstrålar det mest intensiva förakt mot tandborstar jag har sett i västvärlden.
Underkäken ser ut att vara resultatet av ett experiment där Yvonne tvingats ligga med munnen öppen i en stor bassäng av lössnus i 2 månader medan en arbetslös gruvarbetare pruttar frätande syra in i gapet på henne inför en gles publik bestående av unken lukt och en deprimerad präst från Hallands län.

måndag 17 september 2012

Svinga en fet...

I'm fucking back! Eller nåt i den stilen.

Fått någon typ av inspiration av två anledningar idag. Dels kom jag över ett riktigt kul namn som fick humöret att lätta upp i det äckliga regnet, och dels via min kära vän Sanna och vårt mögliga TV-utbud.

Hade alltså en rätt seg dag idag. Kände mig trött och less och någonstans uppe i himlen försökte Gud ta livet av sig. För satan vilket mörker till väder... Hur som helst så dyker, mitt i all sadness, ett namn utan förvarning upp framför mig som slår mig ur gängorna. En kvinna som heter Wing fat Poon.
Ledigt översatt så betyder det alltså i princip "svinga en fet fitta" på svenska vilket är fantastiskt roligt. Som om inte asiatiska människor var roliga nog. Räddade min dag!

Sanna var alltså lite uttråkad idag och jag satt på jobbet. Hon informerade mig om hur urmjölkat format X-Factor och liknande program egentligen är, och jag kan bara hålla med! Vi kan även gemensamt känna ett hat mot den nya satsningen "Hela Sverige bakar" där folk ja, bakar... Tillåt mig presentera en bild på en av jurymedlemmarna. Hon heter Birgitta Rasmusson och tycker om mat.


Notera först och främst vilket jävla rektor-utseende den här kvinnan har. Låt dig inte luras av hennes lite misslyckade stroke-leende. Hon vill dig inte väl. Råkar du cykla lite för snabbt på bakhjulet eller har du mössa inomhus så åker den röda kobratelefonen fram och du får ett samtal till föräldrarna. Även om du är 33 och poliskonstapel i Värmland.
Fokusera sedan blicken mot Birgittas hårfäste. Trots att hon är kvinna så har hårfästet valt att krypa bakåt mot säkerheten. Men inte på det vanliga "uppe på hjässan"-sättet som hos män, utan Birgittas hårfäste har valt att retirera på sidorna istället vilket ger hennes hår en beklämmande framtoning. Det ser lite ut som att någon ställt sig på en illa snickrad pall 5 meter bort, mått illa och försökt lobba en peruk på tanten genom att använda vänster fot och misslyckats kapitalt under Birgittas mycket sparsamma påhejande.
Vi avslutar genom att bara ta ett par minuter till att njuta av Sveriges mest rosa människa. Notera området kring hennes Edgar Davids-liknande bågar. Vi kan anta en kassler-aktig rodnad i Birgittas centrala anlete som tyder på någon form av:
1. allergisk reaktion mot sin egen uppenbarelse, eller: 
2. pinsam upplevelse. Kanske kan vi ana att en försiktig liten pensionärsfis har rymt ur den åldrade stjärten och lämnat en oanständig doft av greve och död häst efter sig. Bara fotografen och prutt-Birgitta vet.

Nu kom jag helt av mig. Egentligen skulle detta mynnat ut i någon sorts lista på programidéer för framtiden. Men det får bli en annan gång. Jag har annat för mig!