Okej, kärlek är någonting mycket vackert, absolut. Men när det blir "för mycket" då tycker jag att det blir lite plågsamt. I heterosexuella förhållanden så får jag rysningar när meningar av följande karaktär dyker upp:
"Hej raring" - Nej, nej, nej. Speciellt om du är kille så är det ett generalfel att uttala just "raring". Det ordet borde placeras i en lufttät låda, spikas igen, målas i en ful grön nyans och skeppas iväg till Nya Guinea där infödingar placerar veckans ranson av bajs på den innan den sänks ner i underjorden...
"...sen kysstes vi" - Ja okej, mitt resonemang fallerar lite på den här punkten, det ska jag erkänna. Här handlar det mest om mitt inneboende hat mot just ordet "kyss". Tyvärr finns inga riktigt bra substitut. Hångla är någonting helt annat, pussas likaså. Strul är ju en engångsgrej på typ fest, så jag måste helt enkelt lära mig att acceptera detta. Jag kommer dock att presentera ett alternativ till denna mordiska best till ord under år 2016 via en världsomspännande kampanj ledd av profeten Muhammed och han som säljer korv utanför MVG.
"Sötnos" - Kom igen...
"Du är min, baby" - Om du är kille och säger detta till din flickvän (eller älskarinna, I won't tell) så är du ute på hal gris. Notera att det är mer okej om detta sägs sinsemellan två personer med en tydlig skön och ironisk aura. Då kan man ta det med en nypa salt och tycka att "de där verkar ha ett skönt förhållande till varandra" men när handlar om lite mer fjortisaktiga förhållanden mellan en kille och tjej som låtsas som att världen är tagen ur "The Notebook" så vill jag bara sätta på Magnus Ugglas "Jag Mår Illa" på högsta volym och stoppa upp trubbiga objekt i njuren på mig själv.
Till killen: Hej, du är till 99% säkerhet inte en svart hiphopare med tragisk uppväxt från Harlem och skottskador i stjärten. Du är en pasty white boy som tycker om Mamma Scan's köttbullar, så gå och lägg dig. Baby är uteslutet.
Till tjejen: Vad vill du åstadkomma med detta? Ordet baby kräver ett strålande självförtroende för att lyckas med, och om du inte har rätt attityd så bör du komma till insikt med det och låta mig slippa läsa och höra dina desperata försök att vara internationellt gullig.
Men det värsta av allt är en viss typ av tjejer. Detta gäller sannerligen inte alla, och kill-kompisar gör inte detta. Till viss del på gott och ont dock men ändå.
Scenario: Facebook, vardagskväll 21.35.
Tjej 1: (På bästa vännens wall) Keso-Klara, Jag älskar dig!
Tjej 2: Min Lego-Solveig, tack för att du finns!
Redan här börjar jag svettas lite grann, golvet börjar skaka något.
Tjej 1: Tänk om vi inte hade träffats den där gången för 2 dagar sedan, jag vet inte vad jag hade gjort utan dig...
Tjej 2: Jag vill inte ens tänka på det, du är det bästa jag vet!
Nu börjar hela rummet skaka kraftigt. Jag hör hur golvet börjar spricka, det ryker ur ventilationstrumman, magen klagar.
Tjej 1: Gud vad jag saknar dig. Du har räddat mitt liv, vet du det.
Oh no...
Tjej 2: Lights will guide you home. And ignite your bones. And I will try to fix you.
Ett öronbedövande dån och det börjar lukta brinnande dödsgodis överallt. Plötsligt ger golvet vika och ett gigantiskt rosa jävla sockrat geléhjärta reser sig från underjorden och bara kräks våldsamt på mig i 10 minuter medan jag ångestfyllt vrålar efter hjälp men det söta gelémonstret håller fast mig och börjar slänga Coldplaytröjor i ansiktet på mig. Jag känner hur luften börjar ta slut av all jävla gullig sötma. Sen blir det svart...
torsdag 26 april 2012
tisdag 17 april 2012
Muskelpoesi
Ett nytt fräscht Tenton har öppnat här på Ersboda och känslorna är blandade. Efter för många år av gitarrframkallad fysikstagnation så har jag faktiskt börjat ta tag i hälsan. Men besöken på gymet innebär en och en halv timme av åldersångest.
Filip och Fredrik myntade termen "lyfta på arslet-generationen" och menade med det verkligen inte oss 90-talister (och slutet av 80-talister) men vi är sannerligen ändå det sista lilla korvspadet av ungar som faktiskt bara tog en fotboll, gick hem till kompisar, plingade på och sedan spelade match i 6 timmar innan det blev mörkt och man gick hem. Jag är mycket glad att man byggde upp denna grundfysik, för satan ändå hur det ser ut idag...
Nåväl, tillbaka till åldersnojan då. När samhället avspeglar oss män i 20-årsåldern så är det snygga killar i sina bästa år som lever livet. Det är nu man är stark och smidig och pigg som fan. Jag brukar gå in på gymet med den motivationsbilden i huvudet. Men när jag fått mjälthugg av att titta på morsans step up-pass så anar jag oftast oråd. Och när jag sedan sätter mig i bencurlen efter en kort fetmadrabbad kvinna i klimakteriet och måste sänka vikten, då är självbilden nere på noll.
Jag förbannar även den arkitekt som kom på att det nog vore trevligt tamigfan glasa in alla gym så att verkligen samtliga människor ska kunna kika in och se hur man förkroppsligar epitetet "han med framtida ryggbesvär".
Jag kastar mer än gärna drömska tankar tillbaka till den tid då man likt en grekisk gud vandrade runt och var fruktad under rövdunken för att man hade ett av skolans hårdaste vristskott. Till den tid då man gjorde sjukt många mål i innebandyn och sprang väldigt fort. Damn you Slash och din extremt coola slacker-attityd.
Jag ska nu med insikt i tanken slå på realism-modet och försöka stänga ute "beach 2012". Fuck it, jag kommer ändå bara se ut som en bit mjöl med influensa. Nej, nu jävlar kör vi, beach 2017! Då ni, då ska jag glida runt i speedos och flexa mina navelmuskler till tonerna av Van Halen och bara inkassera de stirrande blickarna. Jag ska bära en boombox på axlarna som om jag tror att det är 1984 och gå i slowmotion som på film. Frågan är om jag inte ska odla en redig tysk porrmustasch också. King of the nedsmutsad sandstrand ska jag vara. Det kommer vara mulet, lukta lite sopor och en asiatisk man kommer att vara matförgiftad. Men ingen ska få ta det ifrån mig! No one. 2017.
Filip och Fredrik myntade termen "lyfta på arslet-generationen" och menade med det verkligen inte oss 90-talister (och slutet av 80-talister) men vi är sannerligen ändå det sista lilla korvspadet av ungar som faktiskt bara tog en fotboll, gick hem till kompisar, plingade på och sedan spelade match i 6 timmar innan det blev mörkt och man gick hem. Jag är mycket glad att man byggde upp denna grundfysik, för satan ändå hur det ser ut idag...
Nåväl, tillbaka till åldersnojan då. När samhället avspeglar oss män i 20-årsåldern så är det snygga killar i sina bästa år som lever livet. Det är nu man är stark och smidig och pigg som fan. Jag brukar gå in på gymet med den motivationsbilden i huvudet. Men när jag fått mjälthugg av att titta på morsans step up-pass så anar jag oftast oråd. Och när jag sedan sätter mig i bencurlen efter en kort fetmadrabbad kvinna i klimakteriet och måste sänka vikten, då är självbilden nere på noll.
Jag förbannar även den arkitekt som kom på att det nog vore trevligt tamigfan glasa in alla gym så att verkligen samtliga människor ska kunna kika in och se hur man förkroppsligar epitetet "han med framtida ryggbesvär".
Jag kastar mer än gärna drömska tankar tillbaka till den tid då man likt en grekisk gud vandrade runt och var fruktad under rövdunken för att man hade ett av skolans hårdaste vristskott. Till den tid då man gjorde sjukt många mål i innebandyn och sprang väldigt fort. Damn you Slash och din extremt coola slacker-attityd.
Jag ska nu med insikt i tanken slå på realism-modet och försöka stänga ute "beach 2012". Fuck it, jag kommer ändå bara se ut som en bit mjöl med influensa. Nej, nu jävlar kör vi, beach 2017! Då ni, då ska jag glida runt i speedos och flexa mina navelmuskler till tonerna av Van Halen och bara inkassera de stirrande blickarna. Jag ska bära en boombox på axlarna som om jag tror att det är 1984 och gå i slowmotion som på film. Frågan är om jag inte ska odla en redig tysk porrmustasch också. King of the nedsmutsad sandstrand ska jag vara. Det kommer vara mulet, lukta lite sopor och en asiatisk man kommer att vara matförgiftad. Men ingen ska få ta det ifrån mig! No one. 2017.
söndag 15 april 2012
The other side of Anders
Nu vill jag göra någonting som är lite förbjudet, men eftersom att det inte gjorts innan så vill jag gå till djupet med fenomenet Anders Behring Breivik. Alla vet vilket sinnessjukt monster han är, men om man lägger hans fruktansvärda illdåd åt sidan så finns det några frågor och intressanta punkter att ta upp, once and for all. Låt mig presentera några bilder.
Den här bilden är tagen i rättssalen under de korta sekunder som han fick för att visa upp sig för pressen. Han hade uttryckt en vilja att göra ett "tecken", och det är det vi ser här ovan. Frågan jag vill ha svar på är vad det är för skum hälsning han genomför? Det är ju inte en heilning eller liknande. Jag har ett par teorier:
-"Titta, jag har en liten ratt här uppe till höger. Brum brum." (Gammal romersk krigshälsning)
-"Jag har fisit i en av nävarna, gissar du rätt så kommer det lukta skunk i lokalen". (Trad. norsk folkvisa)
-"Låt dessa två osynliga baguetter symbolisera vår ariska plikt att mörda" (Hitler Jugends interna stridsgest)
Vi går vidare.
Notera hur han är ägare till den mest fyrkantiga ansiktsformen sedan Spongebob Squarepants dog i en överdos vatten och gul hy förra året. Den kvadratiska inramningen framhävs av den kirurgiska "douchebag"-ansiktsbehåringen som för tankarna till någon typ av myrväg. Det glest befolkade ögonbrynsområdet skänker en neutral framtoning till ögonen vilket gör tydandet av hans underliga blick svårtolkad.
Det lätträknade utbudet av ansiktsuttryck som Breivik erbjuder tyder på att han, i sann psykotisk anda, har övat på sitt leende hemma under pauserna han tagit från skrivandet av sitt manifest. Anders har en väldigt talande blick dock. Väldigt stereotypiskt seriemordisk är den vill jag påstå. Första anblicken ger ett något drömskt och "björnigt" intryck, men en närmare analys visar en bestialisk otäckhet.
Föreställ er vad som sker i hans hjärna under bildtillfället:
-"Hmm, den där söta fotografen där borta äter keso. Det är inte så bra för magen tror jag. Nej, det är nog direkt opassande. Men jag skulle kunna skära ut hennes ögon och placera i burken. Det vore fint :)"
-"Det är skottår i år va? Ja just det fan. Då får morsan jobba en dag mindre och det är hon verkligen värd. Vilken fantastisk kvinna. Men det vore ju roligare om jag hade skjutit ihjäl alla på ett skottår. Ha ha ha."
-"Jävlar vad snygg den där Jennifer Lawrence är. Och precis lagom ung. Man vill vill ju bara köpa ett fång rosor till henne. Men vad heter den där filmen hon ska göra... Hunger Games? Frågan är om hon vill spela ett hungerspel med mig. Vi slår en tärning, och om det blir en fyra till exempel, då skär jag henne i 4 lika stora bitar och äter henne med ett fint vin och en sallad. Sallad med majs. Mumma vad gott."
Jag hoppas att jag har lyckats komma vår tids värste brottsling under skinnet lite grann. Om norska myndigheter vill ha mina psykologiska analyser till hjälp så känner jag mig hedrad och ställer gärna upp. Så länge jag får 2 minuter på mig att dra mina bästa Norgevitsar innan rättegången sätter igång.
För att avsluta det här med en seriös ton så vill jag säga att jag tyckte det var otroligt fint att läsa om de två ungdomarna från Utøya som träffade varandra när de simmandes försökte fly. De blev sedermera kära i varandra och är nu ett par. Sådant är rörande att höra. Så härligt att de fick lite lycka ur något annars så fruktansvärt.
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article14626589.ab
Den här bilden är tagen i rättssalen under de korta sekunder som han fick för att visa upp sig för pressen. Han hade uttryckt en vilja att göra ett "tecken", och det är det vi ser här ovan. Frågan jag vill ha svar på är vad det är för skum hälsning han genomför? Det är ju inte en heilning eller liknande. Jag har ett par teorier:
-"Titta, jag har en liten ratt här uppe till höger. Brum brum." (Gammal romersk krigshälsning)
-"Jag har fisit i en av nävarna, gissar du rätt så kommer det lukta skunk i lokalen". (Trad. norsk folkvisa)
-"Låt dessa två osynliga baguetter symbolisera vår ariska plikt att mörda" (Hitler Jugends interna stridsgest)
Vi går vidare.
Notera hur han är ägare till den mest fyrkantiga ansiktsformen sedan Spongebob Squarepants dog i en överdos vatten och gul hy förra året. Den kvadratiska inramningen framhävs av den kirurgiska "douchebag"-ansiktsbehåringen som för tankarna till någon typ av myrväg. Det glest befolkade ögonbrynsområdet skänker en neutral framtoning till ögonen vilket gör tydandet av hans underliga blick svårtolkad.
Det lätträknade utbudet av ansiktsuttryck som Breivik erbjuder tyder på att han, i sann psykotisk anda, har övat på sitt leende hemma under pauserna han tagit från skrivandet av sitt manifest. Anders har en väldigt talande blick dock. Väldigt stereotypiskt seriemordisk är den vill jag påstå. Första anblicken ger ett något drömskt och "björnigt" intryck, men en närmare analys visar en bestialisk otäckhet.
Föreställ er vad som sker i hans hjärna under bildtillfället:
-"Hmm, den där söta fotografen där borta äter keso. Det är inte så bra för magen tror jag. Nej, det är nog direkt opassande. Men jag skulle kunna skära ut hennes ögon och placera i burken. Det vore fint :)"
-"Det är skottår i år va? Ja just det fan. Då får morsan jobba en dag mindre och det är hon verkligen värd. Vilken fantastisk kvinna. Men det vore ju roligare om jag hade skjutit ihjäl alla på ett skottår. Ha ha ha."
-"Jävlar vad snygg den där Jennifer Lawrence är. Och precis lagom ung. Man vill vill ju bara köpa ett fång rosor till henne. Men vad heter den där filmen hon ska göra... Hunger Games? Frågan är om hon vill spela ett hungerspel med mig. Vi slår en tärning, och om det blir en fyra till exempel, då skär jag henne i 4 lika stora bitar och äter henne med ett fint vin och en sallad. Sallad med majs. Mumma vad gott."
Jag hoppas att jag har lyckats komma vår tids värste brottsling under skinnet lite grann. Om norska myndigheter vill ha mina psykologiska analyser till hjälp så känner jag mig hedrad och ställer gärna upp. Så länge jag får 2 minuter på mig att dra mina bästa Norgevitsar innan rättegången sätter igång.
För att avsluta det här med en seriös ton så vill jag säga att jag tyckte det var otroligt fint att läsa om de två ungdomarna från Utøya som träffade varandra när de simmandes försökte fly. De blev sedermera kära i varandra och är nu ett par. Sådant är rörande att höra. Så härligt att de fick lite lycka ur något annars så fruktansvärt.
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article14626589.ab
lördag 7 april 2012
Dear diary
Jag vet inte hur många timmar av mitt liv som spenderats tillsammans med vänner diskuterandes hur mycket bättre det vore om man var född förr. Så nu ska jag, i väntan på tröttheten, take a walk down imagination lane och skapa ett scenario för vad som skulle ha kunnat vara mitt liv om jag var född 30 år tidigare. Det vill säga den 10 juli 1960. Skriver i dagboksform för utökad realism. (Notera att jag utelämnar scenarion som "jag blev rockstjärna" eller "...och sen gifte jag mig med Catherine Zeta-Jones", utan jag vill åt det teoretiskt möjliga liv som ens föräldrar misslyckades så kapitalt med).
När börjar man skriva dagbok ens? Äh, vi börjar vid 9 någonting for the sake of the story.
Utdrag ur Alexanders dagbok:
20 juli, 1969
Zup. Satt uppe ikväll och kollade på den där månlandningen. Fett. Undrar om man kan pissa sitt namn "i luften" där uppe och att det stannar kvar på grund av icke-graviditeten. Heter det så? Gravitationen kanske. Fail! Funderar på att bli astronaut kanske. En av de där snubbarna heter ju Buzz. Undrar om man automatiskt får ett häftigt smeknamn om man joinar NASA...
14 mars, 1970
Jag har blivit frälst. Bo-Karl-Herkules från klassen fyllde år igår och hade kalas. Jag råkade äta ett av ljusen på tårtan och kräktes lite försiktigt på hans pappas skor. Impopulärt... Men det hör inte hit.
Efter att han öppnat sina presenter så hade hans storebrorsa en överraskning. Han tog med Bo, mig och 2 till in på hans rum och tog fram en LP-skiva. Han sa att han hade fått tag i ett ex av debutskivan från ett engelskt band som heter Black Sabbath. Vi skulle sitta stilla, blunda och lyssna. Han släckte och tände levande ljus. Jag förstod inte varför förrän första låten satte igång. Jag visste inte hur jag skulle reagera. Det är det bästa ljudet jag har hört. Vi ska hem till Bo i morgon igen och lyssna. Och äta paj.
10 juli, 1970
Jaaa! Jag fick en elgitarr av mamma och pappa på födelsedagen idag. En röd som heter "Made in China". Det måste vara ett bra företag för de gör dem mesta grejerna som vi har här hemma.
13 oktober, 1974
Jag är nu en man!!! Vi hade gig igår med vårt band "Ahmeds Bekymmer" och en äldre tjej från den andra skolan kom fram till mig efteråt och bjöd på vodka och en joint. Hon sa att jag lirade Stairway to Heaven lika bra som Jimmy Page. Jag dolde en fis med en snygg harkling och sen tryckte jag henne på min moped bakom affären. Jag tror att jag är kär.
16 oktober, 1974
Såg den där tjejen idag på stan. Var hon verkligen så rund i helgen?... Hon hade säkert bara ätit något olämpligt. Som jord. Det är olämpligt att äta.
28 februari, 1976
Var på bio ikväll med en brud som har en tatuering i stjärten och luktar nuggets. Vi såg Gökboet. Satan vad bra film! Jag grät. Då gick hon hem.
Fan vad långt det blir. Jag säger så här, fortsättning följer! För nu måste jag sova.
När börjar man skriva dagbok ens? Äh, vi börjar vid 9 någonting for the sake of the story.
Utdrag ur Alexanders dagbok:
20 juli, 1969
Zup. Satt uppe ikväll och kollade på den där månlandningen. Fett. Undrar om man kan pissa sitt namn "i luften" där uppe och att det stannar kvar på grund av icke-graviditeten. Heter det så? Gravitationen kanske. Fail! Funderar på att bli astronaut kanske. En av de där snubbarna heter ju Buzz. Undrar om man automatiskt får ett häftigt smeknamn om man joinar NASA...
14 mars, 1970
Jag har blivit frälst. Bo-Karl-Herkules från klassen fyllde år igår och hade kalas. Jag råkade äta ett av ljusen på tårtan och kräktes lite försiktigt på hans pappas skor. Impopulärt... Men det hör inte hit.
Efter att han öppnat sina presenter så hade hans storebrorsa en överraskning. Han tog med Bo, mig och 2 till in på hans rum och tog fram en LP-skiva. Han sa att han hade fått tag i ett ex av debutskivan från ett engelskt band som heter Black Sabbath. Vi skulle sitta stilla, blunda och lyssna. Han släckte och tände levande ljus. Jag förstod inte varför förrän första låten satte igång. Jag visste inte hur jag skulle reagera. Det är det bästa ljudet jag har hört. Vi ska hem till Bo i morgon igen och lyssna. Och äta paj.
10 juli, 1970
Jaaa! Jag fick en elgitarr av mamma och pappa på födelsedagen idag. En röd som heter "Made in China". Det måste vara ett bra företag för de gör dem mesta grejerna som vi har här hemma.
13 oktober, 1974
Jag är nu en man!!! Vi hade gig igår med vårt band "Ahmeds Bekymmer" och en äldre tjej från den andra skolan kom fram till mig efteråt och bjöd på vodka och en joint. Hon sa att jag lirade Stairway to Heaven lika bra som Jimmy Page. Jag dolde en fis med en snygg harkling och sen tryckte jag henne på min moped bakom affären. Jag tror att jag är kär.
16 oktober, 1974
Såg den där tjejen idag på stan. Var hon verkligen så rund i helgen?... Hon hade säkert bara ätit något olämpligt. Som jord. Det är olämpligt att äta.
28 februari, 1976
Var på bio ikväll med en brud som har en tatuering i stjärten och luktar nuggets. Vi såg Gökboet. Satan vad bra film! Jag grät. Då gick hon hem.
Fan vad långt det blir. Jag säger så här, fortsättning följer! För nu måste jag sova.
onsdag 4 april 2012
Erektionsgeniet
Kvällens udda frågeställning:
Fick Einstein ligga på att han var just, Einstein?
Om det finns någon som har ett relativt faktabaserat svar på detta så ser jag fram emot att höra från dig!
Fick Einstein ligga på att han var just, Einstein?
Om det finns någon som har ett relativt faktabaserat svar på detta så ser jag fram emot att höra från dig!
Fax så mycket
Jag tror att jag har kommit på en grym grej om man vill känna sig lite märkvärdig någon gång.
Ni vet hipsters, där allting ska vara vintage osv osv. Men hela grejen med gamla kläder och allt det är ju lite old news ändå, men jag vet en grej som har blivit lite vintage på riktigt och bortglömt. Faxen!
Fatta grejen, man går på någon typ av hipsterkonvent (Kent efterfest?), och glider fram till någon hipstertjej som lapar på en indonesisk bourbon från 1812. Sen när hon blivit lagom taggad pga att du kan rabbla alla år som Jocke Berg har varit förkyld sedan 12 års ålder så drar man denna:
Hon: -"Alltså... Vill du träffas någon gång och se en film eller nåt?"
Du: -"Tja, varför inte. Du kan nå mig på nallen, eller faxnummer 4200538776.
Hon kommer ju vintage-väta sönder sina underkläder av upphetsad häpnad. Sen är man life of the party som den där stilbildande killen som sköter all viktig kommunikation via sin vintage fax!
-"Festa på fredag? Näe, jag ska faxa lite med en snubbe som tycker om att fika i Paris... En annan gång."
Något för alla forever aloners som behöver datingtips.
Ni vet hipsters, där allting ska vara vintage osv osv. Men hela grejen med gamla kläder och allt det är ju lite old news ändå, men jag vet en grej som har blivit lite vintage på riktigt och bortglömt. Faxen!
Fatta grejen, man går på någon typ av hipsterkonvent (Kent efterfest?), och glider fram till någon hipstertjej som lapar på en indonesisk bourbon från 1812. Sen när hon blivit lagom taggad pga att du kan rabbla alla år som Jocke Berg har varit förkyld sedan 12 års ålder så drar man denna:
Hon: -"Alltså... Vill du träffas någon gång och se en film eller nåt?"
Du: -"Tja, varför inte. Du kan nå mig på nallen, eller faxnummer 4200538776.
Hon kommer ju vintage-väta sönder sina underkläder av upphetsad häpnad. Sen är man life of the party som den där stilbildande killen som sköter all viktig kommunikation via sin vintage fax!
-"Festa på fredag? Näe, jag ska faxa lite med en snubbe som tycker om att fika i Paris... En annan gång."
Något för alla forever aloners som behöver datingtips.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)