Kasse Lindh

Jag tycker inte om Lasse Lindh. Mitt milda hat väcktes till igen nu när han är med i "Svenskars hemliga liv". Därför tycker jag att det är skönt att läsa detta igen, oh vad Martin Kellerman äger honom här!

Lasse Lindh (till Martin): Hur är det för dig?
Martin Kellerman: Med vad?
LL: Har du fått knulla mycket?
MK: Vad menar du?
LL: Jag menar... Jag har ju fått knulla. Jag har haft sex med x antal groupies.
Sigge Eklund: I Asien?
LL: Nej, inte i Asien. (Till Martin) Du måste ju få ha sex med tjejer för att dom tycker din serie är bra.
MK: (Tystnad.)
LL: Orsaken till att jag frågar är att jag tycker de bästa one-night-stands jag haft är de som vill lyssna på min musik medan vi har sex. Det har tagit det till en annan nivå.

* * * * *

Lasse Lindh: Känner ni nån som kan suga av sig själv?
Sigge Eklund: Frågan är hur man skulle hantera den talangen.
LL: Jag skulle aldrig mer gå ut. Jag skulle aldrig mer ha sex.
SE: Du skulle ligga hemma och suga på dig själv? 
Martin Kellerman: Och lyssna på din egen musik?

Lé test

Ska testa blogga med bild från mobilen. Blogg-appen jag skaffade var förfärlig så jag provar via mail istället! Bilden är på lille Albin, jah, lille bubben.
Preben är för övrigt ett av de roligare norska namnen. Kanske skulle göra det till ett återkommande fenomen. Alla har ju typ "dagens låt" osv. Jag kanske skulle ha "dagens norska namn"?

Gandhi

"Välkommen till SJ."
"Eöh, hör du mig?"
"Ja, jag hör dig."
"Öh, det sitter några indier några rader fram här. De hoppade på nu i Norrköping."
"Jah?"
"Tre... fyra stycken."
"Jah?"
"Eh, åå, jag vet inte vad ni brukar göra i de här situationerna, men... men jag tänkte att ni kanske ville veta..."

Bra natt-TV anno 2011.

"Frågan är mycket enkel"

Fan. Brukar ha massa idéer om vad jag ska skriva om, men något sitter som en predikande padda i vägen för min tankeverksamhet idag. Jag kan meddela att jag har tappat bort mitt SL-kort... Det är ju åt helvete då det skedde 2 dagar efter att jag fyllt på månadskortet, och som de Stockholmsbekanta redan vet så har priset höjts från typ 520 till 790 spänn. Vad fan är det egentligen? Det är en sån sinnessjuk höjning så att man inte ens orkar klaga. Minns de gamla goda Umeå-dagarna när man grinade över den årliga 1-kronashöjningen. Jag skulle vilja kura ihop mig och låta tårarna spruta likt herrens förnedring nerför mina kinder, men jag väljer att istället totalt pressa ner smärtan med diverse mental stimulantia. TV-spel fungerar bra, Filip & Fredriks ljudbok fungerar bra, Family Guy mfl. serier fungerar alltid bra. Detta är ett gammalt ingrott mönster hos mig när jag drabbas av diverse tragik, och det är inte bra givetvis. Jag oroar mig för den dagen då allt "bubblar upp till ytan". Med min otur kommer det säkert att ske på en viktig arbetsintervju (don't say doing your wife)... Någonting chefen säger kommer att påminna mitt undermedvetna om gamla smärtor, varvid jag kaskadkräks likt en lömsk vulkan i 2 minuter över skrivbordet innan jag börjar att gråta och vråla osammanhängande om Stockholms lokaltrafik och borttappade sockar i tvätten. Gud behjälpe mig, ve och fasa.

För övrigt så är det "Telefonpiraterna" på Kanal 5, och det är fan riktigt roligt! Gillar när det inte är grova förnedringar som det ofta är utan bara lätsamma sköna samtal. Av någon anledning så blir allting i livet mycket roligare när det textas mycket ordagrant. Det får mig att tänka på detta:



Med det så får det vara nog! Ha en underbar natt tillsammans.

"De é ba å köpah"

Jag har undrat en sak. Det är inga kommentarer i bloggen ännu, och enligt mina kalyleringar och analyser så bör jag ha ett par hundra tusen läsare per dag vilket inte går ihop. Men my dear friend påpekade att man måste logga in för att kunna kommentera här. My bad! Har ändrat den inställningen nu. Så det är bara att kommentera away you guys. Här kommer Bengt Frithiofsson när han är lite rolig i TV.

"Who's the boss now, bitch!"

"...I came across this subject line: "Who's the boss now, bitch!" From you."
"What you say? I sent..."
"Who's the boss now, bitch! You sent this. Look at it. You forwarded this company wide to every single employee of mine. There are some pictures in there too. Some jpeg's as they say. Of you and my wife."
"Nooo. Let me see this picture. I can't imagine... Oh noo..."
"Oh look at that."
"...Oh noo..."
"Yeah, where are we now?"
"Noo."
"Where are w..."
"This is a prank."
"You sent this photo."
"Let me..."
"See you there, happy as can be? Sipping on a Mimosa."
"These are obviously fake. It's a fake picture. It's... bad Photoshop work."
"Obviously i thought the same thing at first, so I took it down to the top dog down in IT. I believe his name is Theo. Something grateful along those lines. And he confirmed that this is indeed you. There is no retouching done with this. This is you!"
"Theo confirmed that?"
"Yes. Theo did."
"Get a second opinion."
"I did. I asked Theo twice."

Så fantastiskt manus i denna serie. Det är alltså "The life and times of Tim" det handlar om. Måste vara världens mest underskattade serie! Ny säsong kommer i december och jag längtar inte nådigt.

Tänd ett ljus karl!

Inflikar så här innan sänggående. Kalle Moraeus är årets julvärd och det tror jag kan bli mysigt. Bra val av SVT! Men när blir det Fredrik Lindströms tur? Tror jag skulle vara mycket passande.

God natt!

Avbryt!

http://www.aftonbladet.se/svenskahjaltar/article13978988.ab?nomobileredirect=true"

Haha, avbryt! Tror jag ska anamma det uttrycket. Fan vad ställd man ska bli som missdådare. Sen är det ju lite kul att han antyder att våldtäktsförsök är "bus"...

Fly Me To The Moon

Fan vad häftig Frank Sinatra var ändå! Kanske nr. 1 genom tiderna som allround individ sett till generell "coolness". Hade Las Vegas-cravings igår kväll och efterdyningarna av det leder till detta inlägg nu. Men alltså, karln var en sjukt duktig sångare, skådespelare, rolig, han var snygg, han gled runt i snygga kostymer, var polare med flera amerikanska presidenter, hängde med maffian (hehe Gudfadern), var störst i Las Vegas under dess storhetstid, han kallades "Chairman of the Board" och ledde The Rat Pack, var snuskigt rik och när han fyllde 80 så lyste Empire State Building i blått till hans ära. Det räcker va? Vilken jävla man!

Keeeso!

2 killar och en ljudbok 01.20

"Han var ju ett svin mot mig på en fest när han sa att jag snackat skit om en karatekille så att karatekillen skulle..."
"Han är trevlig Olsson."
"Ja det kan eh må va hända men då var han ett jävla as."
"Ja men det är vi alla ibland. Du var ju också ett jävla as. Full..."
"Inte på den festen"
"...Full och försökte impa på Köpingstjejer..."
"Jag satt... låg och sov."
"...i din äckliga äppelskjorta..."
"Jag låg och sov."
"...och din bögiga stil."
"Den skjortan har jag fortfarande kvar."
"Ja."

Olycka i själen

Alltid lika idiotiskt att glida in på sidor som denna när man vet att det enda man kommer att äta mer ikväll är någon rostad macka och lite yoghurt...

http://www.recept.nu/1.273924/per_morberg/varmratter/kott/per_morbergs_plankstek_med_grillade_tomater

Fy fräs...

Livets goda

Extrapris på kakor: Nice! Vattenkrig med vitklädda quinnor: Jamen gú se mysigt. Värva Dany Heatley till mitt Vancouver i NHL 10: Ovärdeligt!

/Filosofen

Patrioten

Idag har jag varit riktigt svensk ska jag tala om. Jag ställde klockan för att följa skidorna på tv, jag åt en bränd hamburgare från Scan och jag kände obehag över att en människa satte sig bredvid mig på bussen. Nu är jag lite orolig för att jag befinner mig i fel förort och ikväll ska jag se "Så mycket bättre". Du gamla du fria.

IQ

I en tid när det mesta på TV är skit och reklamerna är så mycket sämre än de var där i mitten till slutet av 90-talet så dyker det ändå upp guldkorn med jämna mellanrum. Jag brukar inte tycka att de "tänkvärda" reklamerna är några höjdare, de som behandlar mobbning och andra tunga ämnen, men filmen nedan tycker jag är jävligt smart gjord. Framförallt eftersom att jag själv "gick på den" och fick mig lite av en tankeställare även om jag kanske är så långt ifrån ett alkoholmissbruk som man kommer i min ålder utan att vara helvit...

Jag skulle säkert kunna skriva i en halvtimme till om det genialiska i denna reklam, men varför? Det är ju inte så att någon inte kommer att förstå den. Stor bunt cred med strössel på till reklambyrån i fråga.

"Ko-ko-noma sha-ko-roma sunday"

Det här är riktigt sinnessjukt. Vad är det för människor som håller på och tramsar så här? Lite skräckfilmsmaterial över det hela. Jag skrattar och blir lite rädd i själen på samma gång när jag ser sånt här! Speciellt när det är barn som hjärntvättas...

Breaking fucking news

Höjden av mental dekadens är fan att läsa Veckans Nu eller liknande skvallertidningar. Rubrik i numret som finns ute nu:

Chockerande nyhet! Katie Holmes lämnar Tom för Hollywoodhunk - Startar nytt liv.

Vet inte om det där är ordagrant, men skitsamma. Det är typ 3e gången på en månad jag ser svenska skallertidningar bombardera ut att hon gör slut. Men hon har ju inte det! Jag bryr mig absolut noll om det egentligen, men nu var jag tvungen att Googla. Och ingenstans står det om något breakup... I och med detta har jag fått lite random flashbacks med många av dem andra totalt fabricerade "nyheterna" som det skyltas med. Varför lär ni er inte, ni kedjerökande 40+ tanter som prenumererar? Varför sparar ni inte pengar och lite av er värdighet och lägger TMZ eller typ Perez Hilton som startsida på internet istället om det är så jävla viktigt med allt trams? 50% av tiden står det ju ändå bara om någon karl från "Bonde söker fru" som fått kramas på firmafest i Motala. Tycker ni verkligen att det är läsvärt? Nej, jag vill förresten inte veta... Gå och borsta tänderna med mer, tantskruttar.

Etta, tvåa

Det här är egentligen bara ett test av blogg-appen jag just laddade hem. Men för att inte göra det totalt ointressant så lägger jag upp en bild på ett skivomslag jag hittade på Kupan i Umeå. Fantastiskt fult!

Nu är jag i Stockholm i alla fall och fokuserar på att ta mig in i "pop-mode" igen.

Hej och hå.

Tips & Trix

Fördelar med att klä sig som en hårdrockare: Även om man innerst inne nog är en rätt försiktig individ så kan man lägga till med en sur min och låtsas vara hård och skrämmande så man får en helt egen rad med säten på flyget! Olé.

GAAAH

Vad matar Oprah sina gäster med innan showen? Det är ju exakt samma retarderade freakouts i det programmet som på de här Gudstjänsterna när folk talar i tungor och en rik svart man vrålar osammanhängande om Jesus. Undrar vad hon har för krav på sin publik. De kan ju aldrig ha firat jul eftersom det verkar vara första gången de får någonting av någon överhuvudtaget. Något formulär måste ju delas ut innan där det står något i stil med:

Hej o du glade publikmänniska.

I och med detta har du blivit utsedd som en av de tjocka kvinnor från Alabama som ska få sitta i publiken på "The Oprah Winfrey show" ikväll. Vi vill att du i boxarna nedan bekräftar några obligatoriska uppgifter inför ditt deltagande.

[X] -Jag lider av mental sjukdom och behöver akut läkarhjälp
[X] -Jesus är min vän och jag har någon gång drömt erotiska drömmar om en präst med dyrt halsband
[X] -Jag kan utan problem uppnå 140 dB när jag vrålar okontrollerat under tårfylld exaltation
[X] -Jag har svalt de piller som medföljer detta formulär utan att fråga varför det stod "meth" på burken

Välkommen och ha en trevlig dag!

Idioter...

The releasing of the fucking fury

Jag får det inte att gå ihop. Man har hela livet fått lära sig att det var så strikt förr i tiden. Det vill säga när våra föräldrar och mor/farföräldrar var unga. En viktig del torde ha varit bordskick och allmänn etikett vid matbordet. Ändå sitter jag här, som så många gånger förr, och vill skrika ut dödens vrede över att dessa äldre människor tuggar och smaskar så det hörs till finska gränsen. Det pratas med tusen kilo mat i munnen och det talas (nej nästan skriks) i munnen på varandra. Trots allt detta så har de mage att klaga om någon ungdom lämnar en kant bröd på tallriken. Är det något legitimt medicinskt syndrom som gamla människor ådrar sig som gör att man måste leva om så jävla mycket när det äts? Sen är det nåt visslande läte som dyker upp runt middagstid när de andas... Vad är det? Låt maten tysta munnen säger tanterna och farbröderna till oss unga. Må Gud kräkas er i pannan säger jag, ty ålderdomens arrogans bör bestraffas! Amen.

Heureka! (Vad är det för jävla ord egentligen...)

Käre Oskar gav mig lite av en revelation ikväll. Jag är en obotlig nattmänniska, säkert värre än de flesta. Jag kan verkligen inte gå och lägga mig om nätterna, trots att jag givetvis borde för hälsans skull. Men någonting är så speciellt härligt med att bara sitta och lägga upp benen på bordet, se en film eller klicka runt på massa trams i mörkret. Jag har aldrig riktigt kunnat "pinpointa" vad det är som gör det så extraordinärt mer än att det är mysigt. Men svaret är ju så enkelt! Det är ju för att alla krav försvinner. Man behöver inte känna att man måste göra någonting, för det är ju ingen annan som gör någonting. Sitter du och youtubar dig in i helvetets ugnar mitt på dagen så borde du ju förslagsvis omvärdera och göra något vettigt istället. Gå på gymmet, ring en kompis, glöm bort en kompis, fundera på margarin, städa för guds skull! Men på natten så finns inga krav mer än att man borde sova. Och sömn är för norrmän, så vad snackar vi om. Tack Oskar för denna upplysning som jag varit dum nog att inte lista ut själv under 5 års nattmissbrukande...

När det nu också är natt så kan jag ju komma med lite tips på roliga grejer att se och läsa fram tills det att era fylleögon väljer att slockna på eget manér.

http://katastrofalaomslag.blogspot.com/ -Kanske världens bästa blogg. På natten iallafall. Kommentarer överflödiga. Fantastiskt kul!

Jag trodde då jag skulle evigt avlida första gången jag såg segmentet med Bengt som ringer in till tittartävlingen. All min kärlek och hela mitt skafferi med mariekex till PonyHans som klippt ihop dessa filmer!

En boppe där!!!

Dagis

Fan vad less jag blir. Oroad till och med över dem barn som verkar sitta i vår riksdag och på ett eller annat sätt styr eller kan komma att styra Sverige. Jag sträcker här ut Norrlands längsta finger och pekar på Håkan Juholt och Lars Ohly. Det har nog varit mer eller mindre omöjligt att undgå Ohlys och Juholts bojkott av SVT's partiledardebatter. Orsaken till deras frånvaro är alltså att SVT valt att placera talarstolarna på ett sådant sätt att det kan uppfattas som att S, V, och Mp är i block med Sverigedemokraterna. Detta är tydligen så fruktansvärt jobbigt för mustaschmästarn och kommunisten så att de istället väljer att stanna hemma och äta världens mest politiskt korrekta kanelbulle och lyssna på reprisen av Melodikrysset. Nej fan, jag blir riktigt förbannad! Ingen, och jag menar verkligen ingen i hela Sverige skulle under några som helst omständigheter få för sig att SD och dem röd-gröna är i block. Efter år att kontinuerligt smutskastande och tydligt ställningstagande mot Jimmie Åkesson & c:o så finns det inte ens en kinesisk chans (rasistiskt skämt som bygger på att kineser är mycket små, reds anm) att detta skulle kunna ske. Det är dags att skärpa sig nu! Speciellt Juholt förstår jag inte vad han håller på med. Förra debatten så fick han skit för att han inte ställde upp, sen blev det hela bostadsfusksituationen som höll på att avsluta hans partiledarsejour. Och nu när han precis, med nöd och näppe, klarat sig ur den krisen med ett rekordlågt stöd som följd så väljer han att ännu en gång bojkotta en debatt för att en person som inte tycker som han själv kommer att stå i närheten av honom i samma rum. Tankarna leder mig oooooosökt till barn i trotsåldern. Så här skriver Wikipedia om just trotsåldern:

"Om en vuxen skulle bete sig så skulle man tala om social inkompetens eller kanske envishet, tjurighet, negativism, egocentrism, bristande självkännedom, dumhet, skrikighet, våldsamhet eller just trots". Och när folk som bajsar i blöja och kräks välling bestämmer, då är det dags att tänka om.

Sit Ubu sit. Good dog.

Nostalgia

Statement: Ni som är fullständigt ointresserade av ishockey gör nog bäst i att sluta läsa här och invänta nästa inlägg för att undvika tristess. Denna post kommer uteslutande att behandla ämnena nostalgi och hockey i en vacker symbios. Då kör vi.

Hockeysäsongen är i full gång, och då jag inte är den som håller koll på siffror och tabeller längre så är det ändå något som värmer lite extra i själen. Men framförallt så är det faktumet att min vän Oskar har fått in mig på NHL 12-spåret nu, och min vana trogen så antar jag ett sorts missbrukar-"state of mind" när jag fastnar för ett TV-spel. Hur som helst så har spelet satt tänderna i mig likt en farmor på djupt vatten och har dragit ner mig i ett bottenlöst nostalgiträsk. Träsk för tankarna till något otrevligt, men det är faktiskt ganska mysigt, speciellt eftersom jag för tillfället är uppe i Umeå och omges av mina gamla klubbor, puckar, skridskor m m. I timmar har jag suttit och sett gamla klassiska hockeyklipp på youtube och stilla ångrat att jag avslutade min karriär i ett så tidigt skede. Nej, jag hade nog inte det som krävdes för att bli nåt proffs, men det är nåt speciellt med allting runt om sporten. Man kommer till hallen 1 timme innan match för att byta om, man snackar skit och tejpar klubban (vilken fantastisk rekreationsdrog det där var), byter om, snackar mer skit, taggar upp och blir kissnödig precis när man fått på sig all utrustning, varvid man skiter i det och spelar matchen i ständig kamp mot sin klagande blåsa. Fan vad viktig man kände sig där ute. Visst, jag spelade i Teg. Vi vann inte ofta, vi spelade i B-hallen och hade 5 föräldrar och en bakfull vaktmästare som publik, men nog fan kände man sig som ett NHL-proffs ändå. Vi behandlade Björklövens A-lag som en stab presidenter och gluttade in i deras omklädningsrum i hopp om att få en glimt. Jag fick en rejäl glimt en gång, av Alexander Beliavskijs penis. Det var stort.
Fan nu blir det långt igen. Men summa sumarum så hoppas jag att mina framtida barn utvecklar någon typ av idrottsintresse. För dessa minnen är bland de bästa minnena jag har, även om det nästan helt saknas succéer och triumfer. Det är kamratskap, det är vilja och det är en känsla av att betyda någonting. Tiderna förändras. Jag spelade mot Victor Hedman (Tampa Bay) en gång för 10 år sedan. Han tjänar idag mer pengar på ett år än jag lär tjäna under hela mitt liv. Jag är god vän med en kille som jobbar på bank. Det är min proximitet till stora pengar idag. Men för 10 år sedan, då hade jag två likadana Montrealklubbor som jag ödslat 2 rullar grepptejp till knopparna på. Då, då var jag fan viktigast i världen!

Kors i taket

Jag har de senaste dagarna ofrivilligt lyckats "springa in" i diverse diskussioner om religion. Det har varit samtal vid matbord, artiklar på nätet, nyheter m m, och jag kom via Filip & Fredriks podcast (veckans viktigaste händelse, varje vecka) idag i kontakt med en mycket intressant och rätt kul dokumentär som heter "Religulous" av och med Bill Maher. Jag vill verkligen inte "basha" kristna, eller religösa personer överhuvudtaget här, utan ska försöka hålla det rent och snyggt. Därför är det här mer eller mindre bara ett filmtips.
Hur som helst så handlar dokumentären om att Bill Maher (för dem som inte vet så är han en amerikansk komiker/talkshow-host) reser runt i världen och intervjuar religösa människor och ledare och ifrågasätter de mest uppenbara osanningarna i Bibeln och även Koranen. Det blir väldigt intressant och underhållande att se honom ställa folk mot väggen och höra undanflykter samt även se tunghäfta i sin renaste form. Som ateist är väl en film som denna lite extra "givande", men trots glimten i ögat så finns en seriös underton, och jag kan tycka att det är bra att ställa sig vissa frågor om vad det är man egentligen tror på. Är du "julotte-kristen" (© F&F), dvs att du är lite mysreligös och går till kyrkan i julottan och tänker allmänt på Jesu välbefinnande någon gång i veckan, då ser jag inga som helst problem. Det skulle jag mer vilja likna vid det behov av verklighetsflykt som jag tror att de flesta av oss har. Men när ens religösa tro börjar påverka andra människor, framför allt på ett negativt sätt, då har det gått för långt. Denna dokumentär visar hur vissa människor tänker på ett rätt bra sätt och behandlar diverse frågor som man inte konfronteras med så ofta, speciellt här i PK-Sverige.

Watch it and weep people!

RELIGULOUS Full Documentary with subtitles - Bill Maher [HQ]

And so it begins... Part II

Så! By popular demand (två personer, reds anm) så startar jag nu om på ny kula med en ny blogg. Ni som tycker det är fånigt att det är i princip samma adress till denna som den förra får väl skratta gött åt det, men det känns trevligast så här, och så här får det bli!

99% av dem som kommer att läsa den här bloggen vet nog redan vem jag är. För dem som inte vet, så heter jag alltså Alexander, och min största contribution till mänskligheten är förmodligen att jag indirekt är ansvarig för att Festisflaskorna idag är gjorda av plast och inte glas som tidigare. Ni kanske minns de gamla? Detta i alla fall pga en olycka som skedde -97 involverande yours truly och tidigare nämna glasflaska (med smaken peach passion om jag inte minns fel). Vid eventuella funderingar kring "sanningshalten" kring detta eller händelseförloppet så kan ni kontakta mig på tel. 0730776751, maila mig på alexanderlabrea@gmail.com eller helt enkelt besöka mig på Snipgränd 37, Umeå, Sverige, där jag för närvarande befinner mig. Jag kan vara mycket trevlig.

Hur som helst, jag känner att det är en bra kväll att starta upp denna blogg. Det är midnatt, svart ute, jag har dyngtråkigt och är fruktansvärt ren efter en millimeterprecis dusch. Jag är väl medveten om att jag oftast skriver för långa inlägg sedan tidigare, så jag ska skärpa mig i framtiden! Vänligen beakta längden på denna inledande post då jag kände att jag var tvungen att komma med någon typ av presentation... Eller, vid närmare eftertanke, jag avslutar helt enkelt bara här och skriver det jag egentligen skulle skriva i ett helt nytt inlägg.

Tulo mellan knäna!