Det finns vissa situationer där man verkligen är lycklig att andra människor inte kan se en. Vissa offentliga toaletter erbjuder denna speciella typ av privat awkwardness.
Ni vet att vissa toaletter har rörelsesensorer som kontrollerar lyset? Om man då gör som jag, dvs tittar på diverse klipp eller liknande under "nr. 2", så finns en överhängande risk att man sitter så pass stilla att ljuset släcks efter någon minut. Resultatet blir då att man måste börja vicka frenetiskt fram och tillbaka i sittande position och veva med armarna, helt själv som något hjärndött foster, i ett mörkt rum. Dessa sekunder innan lamporna tänts igen genomsyras av en otroligt stark "vad fan håller jag på med..."-känsla. Den personliga förödmjukelsen är enorm under denna korta stund, men får mig att drömma om en totalt flawless youtubekanal med endast klipp på frenetiskt viftande personer på mörka toaletter. Natthumorn på absolut högsta nivå! Ni skulle tacka mig, population av världen.
